Under en resa till en konsert i Wien råkar Klara, som numera kallar sig Ifemelu, stöta ihop med Johannes för första gången på femton år. Det blir starten på en ny fas i deras komplicerade relation. Men bristen på öppenhet och svårigheter med kommunikationen skapar spänningar. Ifemelu brottas med ett inre mörker och ouppklarade konflikter från det förflutna, medan Johannes kämpar med sin osäkerhet om att duga. Återföreningen tvingar dem att konfrontera konsekvenserna av sina tidigare val och söka försoning. Kan musiken åter bli en bro mellan dem, eller är de - likt Salami och Zulamit - dömda till att leva på varsin stjärna? Al Fine, den sista delen i trilogin om Klara och Johannes, är en roman som handlar om längtan efter att höra samman och om att våga leva. Torsten Eriksson utforskar teman som kärlek, åldrande och vikten av att vara sann och samtidigt väcker han existentiella frågor om vad det innebär att vara en människa. Finns det något som gör oss till mer än bara biologiska maskiner? Al Fine är också den musikaliska term som bokstavligen betyder "till slutet". Läs mer om boken på författarens webbplats, där det också finns en länk till en Spotifylista med musiken i romanen: https://www.torsteneriksson.se/al-fine