Året är 1954 och tjugoettåriga Marianne arbetar som hembiträde hos familjen Westerberg. Men hon drömmer om ett mer meningsfullt arbete. Kanske ska hon bli sjuksköterska precis som herr Westerbergs syster?

Wilhelm Westerberg är ett av de bortskämda barnen som Marianne får städa upp efter. De är jämnåriga och en dag kokar det över för Marianne. Hon vet att hon går för långt när hon skäller ut honom och efteråt ber hon om ursäkt. En ursäkt som Wilhelm godtar, men det blir ändå upptakten till ett utdraget krig dem emellan. Ett krig som för Marianne innebär extra sysslor, och för Wilhelm pinsamheter i form av skrynkliga skjortor och brist på underkläder.

När det uppdagas att även Wilhelm vill bli sjuksköterska blir Marianne ställd. Borde hon försöka begrava stridsyxan och rent av ta hjälp av Wilhelm för att nå sitt mål? Är två starkare än en?