År 1905 splittrades den svensk-norska unionen under dramatiska former. Känslorna var upprörda och hotet om krig hängde i luften. I För freden och rösträtten visar historikern Inger Hammar vilken betydelse kvinnorna hade i den process som ledde fram till en fredlig lösning.

Genom inhopp i den offentliga debatten och via mullvadsarbete i informella kontaktnät, drev kvinnorna frågor om patriotism, fred och jämlikhet. Under unionskrisen tyngdes de kvinnliga nätverken till bristningsgränsen, men kravet på fred genomsyrade trots allt debatten. Med på den historiska scenen år 1905 fanns bemärkta personligheter som Ellen Key, drottning Sophia, Selma Lagerlöf och Alice Tegnér.

För freden och rösträtten presenterar i elegant språkdräkt ett digert material, grundforskning och analyser. Det anlagda genus/kvinnoperspektivet ger viktiga pusselbitar som sällan lyfts fram i övrig forskning kring unionsupplösningen.

Inger Hammar är filosofie doktor och forskare vid Historiska institutionen i Lund. Hon är knuten till det svensk-norska forskningsprojektet kring unionsupplösningen, Prosjekt 1905. Svensk-norske relasjoner i 200 år. Där medverkar hon bland annat i en jubileumsantologi (2005) med kapitlet Brödrafolkens gräl – systerskapets kris. Inger Hammar har i sin forsk-ning specialiserat sig på genusperspektivet och har tidigare publicerat flera andra artiklar i ämnet. Hon disputerade 1999 med avhandlingen Emancipation och religion. Den svenska kvinnorrörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860-1900.