”På den väg som ännu återstod innan han var framme, var det ingen som lade märke till honom. Här möttes många vägar och stigar från hednalandets okända djup, underliga varelser kom fram efter flera dagsleder. Vilda, skäggiga skogsenslingar, rymda trälar, alla utom de fredlösa var säkra till sina liv sedan de kommit in på det helgade området. Dödsfiender möttes och skar tänderna mot varandra men vapnen fick dingla i fred vid sidan. Så hade främlingen hört berättas, nu skulle han få se det själv.”

Jan Fridegård, en av våra mest lästa och folkkära författare, föddes den 14 juni 1897 på Hjulsta gård i sydvästra Uppland. Han var son till statdrängen Johan Alfred Johansson och dennes hustru Lovisa. Familjen bodde en i tid i Boglösa socken och flyttade 1903 till Övergrans socken och Katrinelunds herrgård, där fadern blev ladugårdsförman. Det är från den trakten som Fridegård hämtat de flesta motiven för sina skildringar.

Jan Fridegård debuterade 1933 med En natt i juni. Kort därefter gav han ut den starkt självbiografiska romantrilogin om Lars Hård (1940–49). En blotfest på 700-talet utkom för första gången 1946.