Stormaktstiden associeras gärna med manlighet, krutrök och hjältemod, men 1600-talet var så mycket mer än bara krig. Manlighet kan inte begränsas till våld och vi får inte låta krutröken skymma kvinnorna i samhället. Det är först när det manliga ses i relation till det kvinnliga som könsrollerna framträder tydligt. I Stånd och genus i stormaktstidens Sverige undersöker historikern Kekke Stadin hur det kvinnliga och det manliga uppfattades, hur karaktärsdrag och personliga egenskaper, kunskaper, arbetsuppgifter och inte minst maktpositioner kopplades till könstillhörighet.

Stånd och genus i stormaktstidens Sverige tar sin utgångspunkt i 1600-talssamhällets två grundelement: hushållet och ståndet. Vi får möta större grupper men framförallt en rad enskilda personer, från den mäktige rikskanslern till den fattiga soldathustrun, och vi får följa hur mans- och kvinnoidealen definierades och kanske omdefinierades i konfrontationen med det dagliga livet i skiftande miljöer.