Educational media has been a contested arena in the creation and communication of the Swedish welfare system – it was an important instrument of modernization. In Neither Fish nor Fowl historians Bengt Sandin and Maija Runcis have a close look on how the educational broadcasting was negotiated between government agencies, public inquiries, political and professional interests.

The state authorities, civil society organizations, educators and journalists had strong opinions about the role of educational broadcast media that reflected a desire to form the future. Educational programmes were also part of a public service system which increasingly emphasized its independence from state control.

But was broadcast education to be a part of public service, a government agency or something else a red herring? This study provides insights into the struggle over the role of educational media and the political communication in the welfare state.

Svensk text: Utbildningsradion etablerades och växte i betydelse under 1900-talet. Snart blev den en viktig arena för budskap som skulle främja framväxten av det svenska välfärdssystemet. Radio- och tv-media var kraftfulla instrument för moderniseringen av Sverige och olika aktörer fick möjlighet att nå ut till en stor publik med sina budskap.

I Neither Fish nor Fowl tittar historikerna Bengt Sandin och Maija Runcis närmare på utbildningsprogrammen, de statliga instanserna, allmänhetens inlägg, och de politiska och professionella intressena kring UR. Myndigheter, lärare, intresseorganisationer och journalister hade en egen önskan om att kunna forma framtiden och alla starka åsikter om utbildningsprogrammens roll.

Men utbildning i etermedia var en del av public service och en stridsfråga blev huruvida utbildnings­programmen skulle förbli en del av public service som betonas då det gällde andra medier, en statlig instans eller något mittemellan ? Författarna blottlägger i sin studie kampen om utbildningsprogrammens roll och den politiska diskussionen i välfärdsstaten.